Kattungar 2012
Tällwattnlandet
Min lilla stuga ligger långt från all ära och redighet...men inte så tokigt till iallafall.
Förfädersland kan man säga...ett gammalt lappskatteland.
Huset är kallt som ett kylskåp. Inte så bra den här sommaren kanske. Vi jobbar på det...värmen alltså!
Förfädersland kan man säga...ett gammalt lappskatteland.
Huset är kallt som ett kylskåp. Inte så bra den här sommaren kanske. Vi jobbar på det...värmen alltså!
Sommaren är kort men lagom lång
Denna sommar har vi väntat och väntat på att den ska komma. Inatt var det nog första natten som var riktigt varm och snart är det augusti och jobbet väntar. Lägger in lite sommarbilder från vår sista minisemester i sommar.
Ruvallen ligger precis där man börjar vandringen upp till hällmålningen på Ruändan på Flatruet.
Delar av stigen var spångad. 2km upp till hällmålningen.
En fin orkide. Lite hjortronkart såg vi också.
Eleonore framför hällmålningen som målades ca 2000 f Kr.
En björn, det ser väl vem som helst.
Flatruet var ganska flat må man säga. Bara grus och sten. Torde nog blåsa friskt där vid oväder.
Flera än jag bygger minnesmärken lite här och var.
Tankade även på mig lite ideer....
Det var några dagar i Vemdalen Funäsdalen och Ljungdalen...
Ruvallen ligger precis där man börjar vandringen upp till hällmålningen på Ruändan på Flatruet.
Delar av stigen var spångad. 2km upp till hällmålningen.
En fin orkide. Lite hjortronkart såg vi också.
Eleonore framför hällmålningen som målades ca 2000 f Kr.
En björn, det ser väl vem som helst.
Flatruet var ganska flat må man säga. Bara grus och sten. Torde nog blåsa friskt där vid oväder.
Flera än jag bygger minnesmärken lite här och var.
Tankade även på mig lite ideer....
Det var några dagar i Vemdalen Funäsdalen och Ljungdalen...
Alla vill hålla och snusa på nya bäbisen
Farfar Lars och bäbisen
Faster Frida och bäbisen
Farbror Anders och bäbisen
farmor Elisabeth och bäbisen
Tänk nu känns det plötsligt som att Otto är en storkille
Hulda, en kvinnlig fotograf i början på 1900-talet
Jag har länge intresserat mig för kvinnliga fotografer och deras foton, då från en äldre tid. Hulda Rådström var en fotograf som föddes 1879 i Vännes. Hon utbildades i Örebro 1899-1900 och hade sedan en fotoatelje i Åsele När hon dog 1926 så kördes alla glasplåtar till en bränngrop. Men som tur var så fanns det många glasplåtar kvar i släkten och i Gustav Adolf Klementssons bildsamling på länsmuseet i Umeå.
Jag fashineras främst av brudparen och kläderna och de uttryck som människorna har. Jag tänkte visa några foton på okända människor vars foton finns bevarade i Åsele bildarkiv.
Vilket vackert brudpar. Vilken slöja den unga damen har. Tidigt 1900tal.
Här är alla så finklädda och ser så glada ut.
Tydligen så var det inte opassande på den tiden att flera än bruden var klädda i vitt.
Här sitter Hulda Rådström själv till höger på bilden.
Jag fashineras främst av brudparen och kläderna och de uttryck som människorna har. Jag tänkte visa några foton på okända människor vars foton finns bevarade i Åsele bildarkiv.
Vilket vackert brudpar. Vilken slöja den unga damen har. Tidigt 1900tal.
Här är alla så finklädda och ser så glada ut.
Tydligen så var det inte opassande på den tiden att flera än bruden var klädda i vitt.
Här sitter Hulda Rådström själv till höger på bilden.
Mycket vatten har hunnit rinna under sommarens broar
ÄNTLIGEN SOMMAR
Ledingspelargon
RESA TILL AMSTERDAM
Stentokig mor har förstås fått stentokiga söner, här på en holländsk havsstrand
Besök i Amsterdam där Mikael tar examen och berättar om sin spännande konst
SOMMARUTFLYKT PÅ TALLMOARNA
Försommarutflykt med bästa kollegerna
ARKEOLOGIUTFLYKT MED NATURINTRESSERADE
Arkeologiutflykt till Jonketjärn och härdarna
KATTMAMMA FÅR UNGAR
Otto hälsade på och körde så hårt med gåstolen att den pajade. Lillan Lillan farmors katt fick 5 fina ungar.
VACKRA TING HÖR SOMMAREN TILL
Frida fyllde 19 år hon och blommorna var vackrare än vackrast
Jorgubbarna var sötare än sötast
URKULT 2011
Flickorna och pojken Ämting
Otto undrar vad mormor tuggar på
MINISEMESTER I FJÄLLEN
Matsdal
Jag måste i vanlig ordning bada fötterna i allt vatten jag ser
STUDIEBESÖK OCH ÄNNU EN MINISEMESTER PÅ GOTLAND
Studie och avkopplingsresa med kollegerna på Gotland
Besök på förskola med Grön Flagg
BERÄTTELSE OM SAMISKA ANOR
Lockstakullen
Berättarkväll i augusti på hembygdsgården. Jag berättar för många intresserade lyssnare om allas vårt samiska arv
STUGAN I URSKOGEN
I september blev vi ägare till detta fina ställe
Här kan man bada och bada och bada....
Med lite röjning så blir utsikten perfekt
NU ÄR DET HÖST
Ledingspelargon
RESA TILL AMSTERDAM
Stentokig mor har förstås fått stentokiga söner, här på en holländsk havsstrand
Besök i Amsterdam där Mikael tar examen och berättar om sin spännande konst
SOMMARUTFLYKT PÅ TALLMOARNA
Försommarutflykt med bästa kollegerna
ARKEOLOGIUTFLYKT MED NATURINTRESSERADE
Arkeologiutflykt till Jonketjärn och härdarna
KATTMAMMA FÅR UNGAR
Otto hälsade på och körde så hårt med gåstolen att den pajade. Lillan Lillan farmors katt fick 5 fina ungar.
VACKRA TING HÖR SOMMAREN TILL
Frida fyllde 19 år hon och blommorna var vackrare än vackrast
Jorgubbarna var sötare än sötast
URKULT 2011
Flickorna och pojken Ämting
Otto undrar vad mormor tuggar på
MINISEMESTER I FJÄLLEN
Matsdal
Jag måste i vanlig ordning bada fötterna i allt vatten jag ser
STUDIEBESÖK OCH ÄNNU EN MINISEMESTER PÅ GOTLAND
Studie och avkopplingsresa med kollegerna på Gotland
Besök på förskola med Grön Flagg
BERÄTTELSE OM SAMISKA ANOR
LockstakullenBerättarkväll i augusti på hembygdsgården. Jag berättar för många intresserade lyssnare om allas vårt samiska arv
STUGAN I URSKOGEN
I september blev vi ägare till detta fina ställe
Här kan man bada och bada och bada....
Med lite röjning så blir utsikten perfekt
NU ÄR DET HÖST
Liten blir stor
Förr i världen sa man att man blev vuxen när man konfirmerats. Så är det inte idag. Nu drar man vuxenstrecket vid studenten.Våran lillan har alltså blivit vuxen nu.
Frida i morfar Ingvars knä bara 5 månader stor.
Frida som glad student..
Så roligt att mormor Greta kunde vara med på festen.
Vissa gäster, som Alva och Teresa och deras barn, valde picknick i skuggan av ett träd denna varma dag.
På kvällen var det BAL. Alla var så fina och såg så förväntansfulla ut.
En mycket varm och fin studenthelg.
Frida i morfar Ingvars knä bara 5 månader stor.
Frida som glad student..
Så roligt att mormor Greta kunde vara med på festen.
Vissa gäster, som Alva och Teresa och deras barn, valde picknick i skuggan av ett träd denna varma dag.
På kvällen var det BAL. Alla var så fina och såg så förväntansfulla ut.
En mycket varm och fin studenthelg.
Mycket händer i skuggan av "studenten"
Farmors katt LillanLillan har fått kattungar
Efter många om och men flyttade Lillan Lillan till slut hem till oss. Hon drog före påsk men Anders hämtade hem henne från Nilssons ladugård och då visade det sig att hon väntade ungar. Hon fick då permanent utegångsförbud. Nu bor hon i en kartong i Anders rum med sina fem små telningar.
Inte mycket för världen men ett lika stort under när nytt liv blir till.
Som förhäxad sitter man och ser på dessa små medan mamman spinner förnöjd.
Efter många om och men flyttade Lillan Lillan till slut hem till oss. Hon drog före påsk men Anders hämtade hem henne från Nilssons ladugård och då visade det sig att hon väntade ungar. Hon fick då permanent utegångsförbud. Nu bor hon i en kartong i Anders rum med sina fem små telningar.
Inte mycket för världen men ett lika stort under när nytt liv blir till.
Som förhäxad sitter man och ser på dessa små medan mamman spinner förnöjd.
Kusinträff... varför inte?
Det känns som om ju äldre man blir desto mera värdesätter man sina släktingar. Man känner igen så mycket hos varandra. och så är det ju humorn, gemensamma minnen, platser...Vi har börjat fundera över att träffas igen..kanske i sommar?
Så här såg det ut när vi träffades på en kusinträff på Tjeredakka i Fredrika för sisådär 15-16 år sedan.
Flygfoto över Morfar och Mormors gård i Norrfors Fredrika
Morfar Daniel, mormor Selma morbror Jan-Olof och moster Gunilla. Efternamnet är Bryndahl.
Efternamnet är taget efter vår sameättling Bryngel Larsson i Lögda.
Så här såg det ut när vi träffades på en kusinträff på Tjeredakka i Fredrika för sisådär 15-16 år sedan.
Flygfoto över Morfar och Mormors gård i Norrfors Fredrika
Morfar Daniel, mormor Selma morbror Jan-Olof och moster Gunilla. Efternamnet är Bryndahl.
Efternamnet är taget efter vår sameättling Bryngel Larsson i Lögda.
(Forn) fynd i porslin
Jag skojade med Micke och gav honom en fin tallrik i julklapp. Den var gipsad prydd med glitter och bokmärken på Lillprinsen och prinsessan Christina. Det var vanligt att man tillverkade sådana tallrikar till prydnad på 50-talet. Det fanns ofta bokmärken på kungligheter som man klistrade på.
Micke samlar på porslin så jag tyckte det kunde passa med den dekorerad Gefle tallrik. När han hade åkt och lämnat den fina tallriken utan nämnvärd uppskattning (tror jag) bestämde jag mig för att försöka få bort gipset och bilderna för att se vilken tallrik som gömde sig under den vita glittriga ytan. Jag spolade vatten och skrapade och fram kom en blomrand i blått.
Var har jag sett den förut? Jo nu minns jag. En sommar hittade jag en kopp i skogen nära ett gammalt ödetorp... var har jag koppen... jag sökte och fann den snart. Jess det var samma mönster. En för mig ovanligt dekor jag hade aldrig sett en liknande innan jag hittade koppen.
Vilket sammanträffande. Jag var överlycklig!
Ja ja tyckte familjen...man brukar ju säga ..."Litet roar barnen".
Det känns skönt att inte behöva några stora åthävor för att bli glad och upprymd.
En utomordentligt dålig bild men om man tittar noga så kan man se bokmärken på prinsbarnen i bakgrunden. På kanten har jag skrapat bort gipset så att man ser blomdekoren.
Så här ser fynden ut idag. Jag grunnar förstås på om man i det gamla torpet hade suttit och knåpat med kungatallriken och så småningom fått upp konstverket på salsväggen. Ja kanske hänrör porslinet från samma gård.
Tänk om tingen kunde tala!
Micke samlar på porslin så jag tyckte det kunde passa med den dekorerad Gefle tallrik. När han hade åkt och lämnat den fina tallriken utan nämnvärd uppskattning (tror jag) bestämde jag mig för att försöka få bort gipset och bilderna för att se vilken tallrik som gömde sig under den vita glittriga ytan. Jag spolade vatten och skrapade och fram kom en blomrand i blått.
Var har jag sett den förut? Jo nu minns jag. En sommar hittade jag en kopp i skogen nära ett gammalt ödetorp... var har jag koppen... jag sökte och fann den snart. Jess det var samma mönster. En för mig ovanligt dekor jag hade aldrig sett en liknande innan jag hittade koppen.
Vilket sammanträffande. Jag var överlycklig!
Ja ja tyckte familjen...man brukar ju säga ..."Litet roar barnen".
Det känns skönt att inte behöva några stora åthävor för att bli glad och upprymd.
En utomordentligt dålig bild men om man tittar noga så kan man se bokmärken på prinsbarnen i bakgrunden. På kanten har jag skrapat bort gipset så att man ser blomdekoren.
Så här ser fynden ut idag. Jag grunnar förstås på om man i det gamla torpet hade suttit och knåpat med kungatallriken och så småningom fått upp konstverket på salsväggen. Ja kanske hänrör porslinet från samma gård.
Tänk om tingen kunde tala!
Otto är nu 6 månader
Otto har vuxit på sig. Nu äger han gåstol, spjälsäng och leksaker.
Inte illa för en så liten spelevink.
Vicket fint åkdon men vad ska man ha alla grejerna till?
Otto har lika runda och mjuka kinder som mormor och kan man tänka sig lika många dubbelhakor också....
Varför hålla på och fota nu när jag är HUNGRIG tänker Otto....
Lillan Lillan flyttade hem till oss
Lillan Lillan var farmor Olgas katt. Visserligen kommen från vårt kattbestånd men hon levde ett lugnt liv med gamla farmor. För snart 2 år sedan flyttade svärmor till "hemmet". Vad skulle vi då göra med katten? Hon lyckades slingra sig från "katters onda bråda död" eller bara tanken på att någon ansåg det vara det humanaste att hon fick gå till katthimlen. När någon nämnde det så var hon putsväck i veckor i månader. När hon var hemma matade vi henne och släppte in henne i farmors hus. Farmor lämnade jordelivet i december förrförra året 2009 men i år i september- oktober skulle huset säljas och tömmas. Borta var katten. Hon kom tillbaka stax innan nya familjen flyttade in. De försökte locka in henne i huset men där var det stopp. Nu har hon flyttat in hos oss. Visserligen hoppar hon in genom ett fönster, bor i Anders rum och i vardagsrummet men hon trivs som fisken i vattnet och är en riktigt gosig katt.
En riktig lyckokatt det är vad hon är!
Vackra men kalla vinterdagar
Sån tur att vi har jordvärme nu. Det är länge sedan det var så här kallt ena dagen kallare än den andra. Men nu går vi mot fina tider. Man bara älskar solen när den äntligen behagar skina på oss....
Nyfiken på ett nytt år..
Jag samlar på en hel del grejer också gamla broderade bonader. Denna har jag inte samlat själv den hänger i Jens och Teresas kök och är troligen från hans farmors samlingar. En spännande text i en ung modern familj kan tyckas. Charmigt och tänkvärt...
