lisaamting

Det känns som om man var stenålders när man påstår en sån sak  men det passar ju mig, jag menar stenåldern.
Jag minns så väl när jag hade fått mitt fanclubspaket från The Beatles fan club. Klubbkortet var dekorerad med en skalbagge för beatle betyder ju skalbagge. paketet innehöll kort och diverse samlarobjekt. Första plattan var nog "She loves you" som var den låt Beatlarna slog igenom med. jag köpte nog sedan andra plattor som spelades in i Hamburg tidigare än de nya låtarna.
Kvällen när jag fått mitt medlemskort tillbringades iallafall i Flärkenkojan inte långt från Stavarsjö. mamma och pappa hade en förkärlek för att tillbringa helgerna ute i buschen som om inte Aspsele var buschen nog??
Ingen av oss ungar klagade dock, vi var vana. Fiske och tallbarr ja man fick det med modersmjölken.
men lite Beatles förgyllde förstås tillvaron för en 12-13åring. Ström till grammofonen fanns förstås inte i Flärkenkojan men man kunde ju sjunga...She loves you yea yea yea...

Vi drog ner genom Östersjön lugnt och fint. Väl ute på Kattegatt hade vi skrattat färdigt för nu blev det hög sjö.


Skottska högländerna ville vi förstås inte missa så vi trotsade illamående och whiskeydimmorna och drev så nära vi kunde för att få en skymt av de trolska bergen



Inte en människa så långt ögat kunde se. Rent utav kusligt var det.



Men några småbåtar låg vid  en kaj.

Vi fortsatte med friska vindar i seglen. Nu drog vi mot piratoch hajrika vatten. Nu väntade de riktiga äventyren.



Efter veckor med bara hav och vågor höga som höghus så kom vi till Pirates bay. Äntligen!



Piratskepp efter piratskepp och där kom vi med vårt ostindiska skepp.



Vem ser vi inte på bryggan om inte barnens fjärdmänning Brune Bill. Han svingade glatt sin sabel när han upptäckte sina släktingar. Följ oss ropade han och det gjorde vi förstås.



Brune Bill skickade upp sina matroser i masten och förklarade att nu skulle vi dra till hans ö på fest.
Vi trodde att vi drömde äntligen var vi framme vid målet hos hela vår piratsläkt.



Piratbarnen  och piratpappan  kunde bara skratta och vara glada.



Här ser vi släktens egen piratö.



Piratmamman fick rida på kamel, något hon alltid drömt om.



Vi fick bo i ett eget slott under veckorna på Piratön

Nu när vi ändå är inne på båtar tycker jag att det passar sig bra att jag berättar om vår fina resa till havs med skeppet Shanghaj.
En vacker sommardag var det dags att åka. Många hade samlats på kajen i Övik för att bese vårt fina skepp sedan vi målat och fixat till innan resan.



Som ni ser var övikingarna ganska påflugna det räckte inte med att titta från kajen. Till slut fick de betala en hundring för att komma ombord och det var ju inte fy skam att få lite extra i reskassan.



Gissa om jag hade målat den sommaren. Bladguldet höll på att knäcka mig. Plånboken var tunn som en väl kavlad oblat.



Piratbarna var förväntansfulla och gillade inte uppmärksamheten att vi skulle framstå som något slags visningsskepp. Nä låt oss kasta loss och få folket från bryggan.



När vi skinnat övikingarna på alla deras pengar hissade vi flagg.





Vi ringde i skeppsklockan. Nu bär det iväg.

Nåja lite besättning hade vi förstås.



Här sänder jag Övik en sista blick och tänker att havet är stort...



Maken hade klättrat upp i masten för att se så vi inte rammade någon lite båt tex hockeyproffsens småbåtar



Under däck hade vi det riktigt trivsamt



Medans jag putsade kanonerna så lagade gubben till lite sjömansbiff...




När barna ledsnat på att hiva segel så spelades det en del spel



Nu bar det av till främmande land och främmande hamn...



Nu hissar vi snart våra segel



Förresten, Fredde var mäkta stolt över sin pirathatt

Forts följer

En ny ifyllning av lite modernare stuk modell Hollänsk  har skett ikväll. Tja vad tycker publiken? De som läst eller sett dramatiseringen  av Yngve Frejs minne, tror jag titeln var, förstår vad vissa skeptiker tror oim denna hällristning.
Att det dessutom gjorts vykort på 60talet menar man då skulle styrka den teorin.
Nej jag tror ju inte på så enkla förklaringar. Nu ska här forskas på norska skepp. Ett skepp finns som jämförelse och fler torde finnas.
Den holländska ifyllningen ser ut som nedan




Den norska båten. Den stora fisken borde väl vara en val.



Mysteriet fortsätter.....

Hällristningen som den såg ut på hällen. Den består av en båt med mast och något runt föremål i fören.

Jag har blivit helt betagen i en hällristning i Långbäcken. Byn Långbäcken ligger norrut mot Lycksele från Fredrika räknat. Hällmålningen hittades av en pojke i byn 1964. gamla i byn har inget minne av att de sett eller hört att någon ristat på någon häll i byn. Jag har även frågat min mamma som är 86 år om hon hört om någon hällristning men det har hon inte vad hon kan minnas. Mamma Greta är född i en by inte så långt från Långbäcken


Här är båten avritad

Jag skulle önska att få putsa av hela hällen och fylla i båtarna med färg så att de blir synliga.
När vi var och skulle söka ristningen så kunde den inte eller knappt ses med blotta ögat. Det var lavar som täckte den.
Enligt Raä anteckningarna så finns det 2 båtar som är ristade och där skriver man: "Samtliga ristningar tycks vara sentida. Lapskt ursprung är tänkbart men knappast troligt."
"Tycks vara sentida" "Av lapskt ursprung men knappast troligt" vad menas med det?
Här ligger en hund begraven!
Om man vill komma långre i det här hällristningsfallet får mannog  titta på andra hällristningar och jämföra och då kanske kunna tidsbetämma någorlunda.
Spännande är det iallafall och nog är det så att jag skulle vilja koppla "fallet" till "det samiska".