(Forn) fynd i porslin
Jag skojade med Micke och gav honom en fin tallrik i julklapp. Den var gipsad prydd med glitter och bokmärken på Lillprinsen och prinsessan Christina. Det var vanligt att man tillverkade sådana tallrikar till prydnad på 50-talet. Det fanns ofta bokmärken på kungligheter som man klistrade på.
Micke samlar på porslin så jag tyckte det kunde passa med den dekorerad Gefle tallrik. När han hade åkt och lämnat den fina tallriken utan nämnvärd uppskattning (tror jag) bestämde jag mig för att försöka få bort gipset och bilderna för att se vilken tallrik som gömde sig under den vita glittriga ytan. Jag spolade vatten och skrapade och fram kom en blomrand i blått.
Var har jag sett den förut? Jo nu minns jag. En sommar hittade jag en kopp i skogen nära ett gammalt ödetorp... var har jag koppen... jag sökte och fann den snart. Jess det var samma mönster. En för mig ovanligt dekor jag hade aldrig sett en liknande innan jag hittade koppen.
Vilket sammanträffande. Jag var överlycklig!
Ja ja tyckte familjen...man brukar ju säga ..."Litet roar barnen".
Det känns skönt att inte behöva några stora åthävor för att bli glad och upprymd.
En utomordentligt dålig bild men om man tittar noga så kan man se bokmärken på prinsbarnen i bakgrunden. På kanten har jag skrapat bort gipset så att man ser blomdekoren.
Så här ser fynden ut idag. Jag grunnar förstås på om man i det gamla torpet hade suttit och knåpat med kungatallriken och så småningom fått upp konstverket på salsväggen. Ja kanske hänrör porslinet från samma gård.
Tänk om tingen kunde tala!
Micke samlar på porslin så jag tyckte det kunde passa med den dekorerad Gefle tallrik. När han hade åkt och lämnat den fina tallriken utan nämnvärd uppskattning (tror jag) bestämde jag mig för att försöka få bort gipset och bilderna för att se vilken tallrik som gömde sig under den vita glittriga ytan. Jag spolade vatten och skrapade och fram kom en blomrand i blått.
Var har jag sett den förut? Jo nu minns jag. En sommar hittade jag en kopp i skogen nära ett gammalt ödetorp... var har jag koppen... jag sökte och fann den snart. Jess det var samma mönster. En för mig ovanligt dekor jag hade aldrig sett en liknande innan jag hittade koppen.
Vilket sammanträffande. Jag var överlycklig!
Ja ja tyckte familjen...man brukar ju säga ..."Litet roar barnen".
Det känns skönt att inte behöva några stora åthävor för att bli glad och upprymd.
En utomordentligt dålig bild men om man tittar noga så kan man se bokmärken på prinsbarnen i bakgrunden. På kanten har jag skrapat bort gipset så att man ser blomdekoren.
Så här ser fynden ut idag. Jag grunnar förstås på om man i det gamla torpet hade suttit och knåpat med kungatallriken och så småningom fått upp konstverket på salsväggen. Ja kanske hänrör porslinet från samma gård.
Tänk om tingen kunde tala!
Otto är nu 6 månader
Otto har vuxit på sig. Nu äger han gåstol, spjälsäng och leksaker.
Inte illa för en så liten spelevink.
Vicket fint åkdon men vad ska man ha alla grejerna till?
Otto har lika runda och mjuka kinder som mormor och kan man tänka sig lika många dubbelhakor också....
Varför hålla på och fota nu när jag är HUNGRIG tänker Otto....
Lillan Lillan flyttade hem till oss
Lillan Lillan var farmor Olgas katt. Visserligen kommen från vårt kattbestånd men hon levde ett lugnt liv med gamla farmor. För snart 2 år sedan flyttade svärmor till "hemmet". Vad skulle vi då göra med katten? Hon lyckades slingra sig från "katters onda bråda död" eller bara tanken på att någon ansåg det vara det humanaste att hon fick gå till katthimlen. När någon nämnde det så var hon putsväck i veckor i månader. När hon var hemma matade vi henne och släppte in henne i farmors hus. Farmor lämnade jordelivet i december förrförra året 2009 men i år i september- oktober skulle huset säljas och tömmas. Borta var katten. Hon kom tillbaka stax innan nya familjen flyttade in. De försökte locka in henne i huset men där var det stopp. Nu har hon flyttat in hos oss. Visserligen hoppar hon in genom ett fönster, bor i Anders rum och i vardagsrummet men hon trivs som fisken i vattnet och är en riktigt gosig katt.
En riktig lyckokatt det är vad hon är!
Vackra men kalla vinterdagar
Sån tur att vi har jordvärme nu. Det är länge sedan det var så här kallt ena dagen kallare än den andra. Men nu går vi mot fina tider. Man bara älskar solen när den äntligen behagar skina på oss....
Nyfiken på ett nytt år..
Jag samlar på en hel del grejer också gamla broderade bonader. Denna har jag inte samlat själv den hänger i Jens och Teresas kök och är troligen från hans farmors samlingar. En spännande text i en ung modern familj kan tyckas. Charmigt och tänkvärt...
