lisaamting

Förr i världen var det vanligt att fästmännen kom med fästmansgåvor till sin tillkommande och då kunde det bli till att snida ett vackert spinnrockshuvud som det här. Iallafall skulle det vara något som han tillverkat tex ett utsirat skrin. Senare blev det en fin köpesschal om han gav den efter bröllopet kallades den "ongmorsschal". Den unga kvinnan skulle förstås inte vara sämre så hon gav bort strumpeband till sin käraste. Det här och mycket mera kan man läsa under Folkminnen på orten Björna på Västernorrlands länsmuseum på Murberget. Svärmor hade nog löst det här fina rockhuvudet på någon auktion i trakten. Själv har jag ett mycket enkelt rockhuvud som är som en rak kantig pinne med hack på. Och inte fick jag den som fästmansgåva. De traditionerna hör hemma i en svunnen tid.

Upptäckte nyss att jag i min ägo har en vacker tavla, ja vem kan konstnären vara. Kanske en Rembrant....
Se själva.



Ja Teresa är faktiskt vackrare än den finaste Rembrant målning. Gulljänta!

Jag har tidigare berättat om att jag försöker få ordning i mina papper och böcker. Det kanske kan ge en lite förståelse för hur mycket som finns när jag har skrivböcker från 1958 kvar. Häromkvällen låg jag och läste några uppsatser och tänk så många minnen som ploppade upp. Jag har fotat av några gobitar som är lite roliga.



Javisst, redan på den tiden visste jag att jag ville jobba med barn. För säkerhets skull skaffade jag (vi) 5 egna om det inte skulle bli så att jag fick något jobb med barn. Det visader sig dock att den osäkerheten var obefogad. Det blev både syskon, småkusiner, många dagbarn och sedan förskolebarn och faktiskt snart även barnbarn. Så bra man har det minsann!



Här är det flickorna i klass två i Nylidens skola som är hos tandläkaren. Det är Barbro Strandberg, Hillevi, jag och Ulla Moström. I uppsatsen har jag utförligt beskrivit hur det luktade tandläkare vem som skrek mest. Alltså Hillevi fixk dra en tand så då förstår ni....
Riktigt spännande berättelser!

Den här bilderma representerar verkligen den vardag som jag befinner mig i just nu. Utelivet har börjat. Barnen på förskolan experimenterar leker med allt material som kommer upp ur snön. Idag har jag blivit bjuden på världens godaste varmkorv dvs en träpinne grillad på en av barnen byggd grill. Brödet bestod två bitar tallbark.



Trägungan så nära marken att man inte slår sig om man trillar av.



Nu tappar vi björksav. Vi frågar förstås björken om lov först.




Stenar med symboler kan bli en saga, kanske Bockarna Bruse.



Lite bullar och kakor måste man ha. Sisådar 20-40 stycken.



Ett vackert bygge, ett stängsel som blir en viktig del i en lek.



Och överalltihopa lyser Moder Sol...