Besök i Sjul-Jons kåta i Locksta



För några veckor sedan vandrade jag och väninnan likaså kollegan Eva och letade reda på Sjul- Jons restaurerade kåta inte långt från Locksta by i Björna socken. Området hade averkats så det var inte så lätt att hitta rätt. Allt blir så förändrat när träden är borta. Vi visste att bäcken låg helt nära kåtan så vi sökte oss dit. Några träd låg över spången till området/kullen där kåtan står. Glada såg vi då kullen och kåtan. Det var annat det än när vi kryssade i tätsnåret en bit därifrån en halvtimma tidigare. Mitt hårband hänger väl fortfarande i buskarna där. Jag blev faktiskt glatt överraskad av kåtans skick. Jag hade hört att den var så gott som raserad av tidens tand. Ni vet att sådana här byggnader måste användas regelbundet, då menar jag eldas i så att de impregneras och håller bättre.
Historien berättas av kåtans väggar, ja inte bokstavligt men känslan gör sig påmind.
Hit flyttade familjen Sjul Jonsson varje vinter. Man bodde här från november/december till Tiburtiusdagen den 14/4. Flyttvägen var ca 40mil lång. Familjen kom från Daunefjäll över Offerskalet över Girissjön, Galpie (Dalasjö), Dervettslattie Torvsjö över  Åsele mot Locksta. Vintern 1902 föddes Lisa Stinnerbom i kåtan. Hon blev nomadlärarinna och var en stor berätterska om den samiska kulturen. På 1920-talet var de sista boende samerna i kåtan. Sjul Jon hade en farbror i Locksta som hette Kristoffer Jonsson "Kershtops Jon". Han getade åt bönderna i byn och det var han som började bygga kåtan åt familjen Sjul Jons. Lisas mamma hette Anna Margareta.
Så lyder i korta drag berättelsen om familjen Sjul Jons.
Restaureringen av kåtan skedde sommaren 1984. Kåtan symboliserar den sydsamiska flyttningsvägen och det gamla ekologiska levnadssättet. Det påminner också om att inte glömma dagens levande renskötsel i området.  Ett tufft liv även idag med andra svårigheter som förändringar i de naturliga förutsättningarna för bete osv.



Grytkedjan kommer faktiskt från en raserad kåta i Vilhelmina fjällvärld.

Kommentarer
Postat av: Jenny

Dit har jag varit många gånger.. Men att dom har avverkat där visste jag inte. Synd!!Det var ju en sån mysig stig dit :(( Enligt min farmor så är den där kåtan inte den ursprungliga utan den var större. Det är en mindre kopia av den ursprungliga , så sa farmor iaf...Jag har iiiiingen aning =))

2009-08-20 @ 19:39:08
URL: http://frusahlen.blogg.se/
Postat av: Elisabeth

Precis, det är en kopia som byggdes 1984

2009-08-20 @ 20:47:04
URL: http://lisaamting.blogg.se/
Postat av: Eva

I samband med mitt uppsatsskrivande så har jag stött på namnet Sjuljon, ja,det är ihop skrivet men jag kan tolka det som att det rätta ska vara Sjul Jon. Det är en man från Trehörningsjö som berättar att hans farfar gjorde till honom en släde som farfadern kallade "Sjuljonssens släde". 200 m öster om gården gick samernas vandringsled ner mot kusten.Denne man är nu avliden sedan ett antal år, han var då i 80-årsåldern. Hans fru berättar om en renrajd hennes mor fått se 1912, som gick igenom byn där jag bor. Kan mycket väl tänka mig att det är Sjul Jon på Locksta de nämner i sitt berättande.



Du Jenny, om du tittar efter riktigt noga så kan du se arran efter den äldre kåtan när du besöker platsen nästa gång.

2009-08-22 @ 13:30:29
Postat av: Elisabeth

Så spännande att följa "de gamle". Tänk om någon skulle göra denna "forskning" och funderingar på oss och våra familjer. Då är livet verkligen värt att levas!

2009-08-22 @ 18:15:41
URL: http://lisaamting.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0