(Forn) fynd i porslin
Jag skojade med Micke och gav honom en fin tallrik i julklapp. Den var gipsad prydd med glitter och bokmärken på Lillprinsen och prinsessan Christina. Det var vanligt att man tillverkade sådana tallrikar till prydnad på 50-talet. Det fanns ofta bokmärken på kungligheter som man klistrade på.
Micke samlar på porslin så jag tyckte det kunde passa med den dekorerad Gefle tallrik. När han hade åkt och lämnat den fina tallriken utan nämnvärd uppskattning (tror jag) bestämde jag mig för att försöka få bort gipset och bilderna för att se vilken tallrik som gömde sig under den vita glittriga ytan. Jag spolade vatten och skrapade och fram kom en blomrand i blått.
Var har jag sett den förut? Jo nu minns jag. En sommar hittade jag en kopp i skogen nära ett gammalt ödetorp... var har jag koppen... jag sökte och fann den snart. Jess det var samma mönster. En för mig ovanligt dekor jag hade aldrig sett en liknande innan jag hittade koppen.
Vilket sammanträffande. Jag var överlycklig!
Ja ja tyckte familjen...man brukar ju säga ..."Litet roar barnen".
Det känns skönt att inte behöva några stora åthävor för att bli glad och upprymd.
En utomordentligt dålig bild men om man tittar noga så kan man se bokmärken på prinsbarnen i bakgrunden. På kanten har jag skrapat bort gipset så att man ser blomdekoren.
Så här ser fynden ut idag. Jag grunnar förstås på om man i det gamla torpet hade suttit och knåpat med kungatallriken och så småningom fått upp konstverket på salsväggen. Ja kanske hänrör porslinet från samma gård.
Tänk om tingen kunde tala!
Micke samlar på porslin så jag tyckte det kunde passa med den dekorerad Gefle tallrik. När han hade åkt och lämnat den fina tallriken utan nämnvärd uppskattning (tror jag) bestämde jag mig för att försöka få bort gipset och bilderna för att se vilken tallrik som gömde sig under den vita glittriga ytan. Jag spolade vatten och skrapade och fram kom en blomrand i blått.
Var har jag sett den förut? Jo nu minns jag. En sommar hittade jag en kopp i skogen nära ett gammalt ödetorp... var har jag koppen... jag sökte och fann den snart. Jess det var samma mönster. En för mig ovanligt dekor jag hade aldrig sett en liknande innan jag hittade koppen.
Vilket sammanträffande. Jag var överlycklig!
Ja ja tyckte familjen...man brukar ju säga ..."Litet roar barnen".
Det känns skönt att inte behöva några stora åthävor för att bli glad och upprymd.
En utomordentligt dålig bild men om man tittar noga så kan man se bokmärken på prinsbarnen i bakgrunden. På kanten har jag skrapat bort gipset så att man ser blomdekoren.
Så här ser fynden ut idag. Jag grunnar förstås på om man i det gamla torpet hade suttit och knåpat med kungatallriken och så småningom fått upp konstverket på salsväggen. Ja kanske hänrör porslinet från samma gård.
Tänk om tingen kunde tala!
Kommentarer
Trackback
